Fler lästips

Här hittar du länkar till fler bra resurser på tema samverkan mellan idéburen och offentlig sektor.

SKR: ”Ny väg till innovativa välfärdslösningar” – En handbok om samverkan med sociala företag

Handboken innehåller konkreta exempel på hur framgångsrik samverkan mellan offentlig sektor och sociala företag kan utvecklas och bedrivas. Handboken har tagits fram av SKR och finansierats av Tillväxtverket.

Ladda ned handboken här

SKR: ”Kommuners samverkan med sociala företag” – Lärdomar från Utvecklingsnätverk sociala företag

Som en fortsättning på handboken ovan har SKR tagit fram en rapport som ger fördjupat stöd och erfarenhetsutbyte kommuner emellan. I den här rapporten får ni följa tolv kommuner med olika utgångslägen och behov, som under två
års tid har utvecklat sin samverkan med lokala sociala företag.

Ladda ned rapporten här

Upphandlingsmyndigheten: Kunskapsbank om samverkan med idéburna aktörer, civilsamhället och sociala företag

I denna kunskapsbank får på tips på olika metoder och samverkansformer för att stödja och implementera sociala innovationer, för en mer inkluderande offentlig marknad. Du hittar också vanliga frågor och svar om samverkan mellan idéburen och offentlig sektor.

Hitta till kunskapsbanken här

Upphandlingsmyndigheten: 5 myter om dialog i offentlig upphandling

Upphandlingsmyndigheten verkar på flera sätt för en ökad dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörer och tar fram praktiskt inriktat stöd för dialog. Här har de identifierat vanliga myter om dialog i samband med inköp och upphandling.

Läs myterna här

Tillväxtverket: Sociala företag i Sverige – kartläggning och dialog om definition

Mellan 2018-2020 hade Tillväxtverket i uppdrag att stimulera tillväxten av sociala företag och öka kunskapen om sociala entreprenörer och sociala företag. Arbetet mynnade bl.a. ut i en kartläggning med rekommendationer för hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas.

Läs kartläggningen här

Samhällsentreprenörskap Sverige: Framtidsagendan

Inom Samhällsentreprenörskap Sverige arbetar Inkludera tillsammans med nio andra innovationsfrämjare från olika delar av landet för att stärka ekosystemet och stödstrukturen för social innovation och samhällsentreprenörskap. Initiativet är sprunget ur en nationell satsning som under åren 2020-22 medfinansierades av Vinnova. I Framtidsagendan har vi sammanställt 10 konkreta åtgärder för hur Sverige kan bli världsledande inom samhällsentreprenörskap och social innovation.

Läs Framtidsagendan här

Idéburen sektor:

Den idéburna sektorn är fristående från den offentliga och privata sektorn och omfattar verksamheter som har samhällsnytta eller medlemsnytta som främsta drivkraft. Eventuella överskott återinvesteras i verksamheten för att maximera den sociala nyttan för målgruppen. Verksamheterna kan vara organiserade på olika sätt – t ex. som ideella föreningar, stiftelser, kooperativ eller som aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning.

OFFENTLIG SEKTOR:

Skattefinansierade verksamheter såsom kommuner, myndigheter och regioner.

Resultat- och effektmätning:

Man brukar prata om tre sätt att mäta social utveckling – omfattning, utveckling och effekt. Omfattningen talar om räckvidd och antal, till exempel hur många deltagare man haft. Utvecklingen mäts genom attityd- och beteendeförändringar hos målgruppen, kopplat till verksamhetens mål om den förändring de vill skapa hos målgruppen. Effektmätning handlar om att ta det ytterligare ett steg genom att visa på att insatsen utöver att skapa värde för individerna i målgruppen, även leder till minskade samhällskostnader.

Social entreprenör:

Grundare av en idéburen verksamhet som har en innovativ lösning på ett samhällsproblem och som använder sig av affärsmässiga verktyg för att åtgärda problemet. Den sociala entreprenörens mål är att maximera den sociala nyttan för sin målgrupp, och gör det utan privat vinstintresse.

Social innovation:

En sociala innovation är en ny idé för hur man löser en samhällsutmaning på ett bättre sätt än vad som gjorts hittills. Det kan vara genom att introducera nya varor, tjänster, metoder, eller arbetssätt som bidrar till ett mer inkluderande samhälle. Ofta kommer nya lösningar på gamla problem från personer som själva identifierar sig med den berörda målgruppen.

Sociala innovationsfrämjare:

Sociala innovationsfrämjare vill skapa bättre förutsättningar för sociala innovationer att utvecklas och komma till användning i samhället. Det kan handla om stöd till idéburna verksamheter i allt ifrån tjänsteutveckling, arbetssätt och organisation till nätverk och finansiering. Exempel på innovationsfrämjare är inkubatorer, innovationskontor och universitet.

Systemförändring:

Långsiktig och bestående förändring i de sociala systemen. Det sker när innovationer byggs in i samhällsstrukturerna och därmed tillgängliggörs för alla, även för framtida generationer.