Fler lästips – Inkluderaguiden

Här hittar du länkar till fler bra resurser på tema samverkan mellan idéburen och offentlig sektor.

Regeringen: Strategi för sociala företag

Denna strategi pekar ut hur regeringen, i dialog med aktörer inom det sociala företagandet och övriga offentliga samhället, långsiktigt avser att arbeta för att stärka utvecklingen av det sociala företagandet.

Läs strategin här

SKR: ”Ny väg till innovativa välfärdslösningar” – En handbok om samverkan med sociala företag

Handboken innehåller konkreta exempel på hur framgångsrik samverkan mellan offentlig sektor och sociala företag kan utvecklas och bedrivas. Handboken har tagits fram av SKR och finansierats av Tillväxtverket.

Ladda ned handboken här

Tillväxtverket: Om socialt företagande

Tillväxtverket har samlat kunskap och inspiration för samhällsnyttiga affärer, effektmätning, rådgivning, finansiering med mera. I deras kunskapsbank finns det handböcker, konkreta exempel, rapporter, anbudsskola, filmer och mycket mer.

Utforska vidare här

Upphandlingsmyndigheten: Kunskapsbank om samverkan med idéburna aktörer, civilsamhället och sociala företag

Här  finns  tips på  olika metoder och samverkansformer mellan idéburen och offentlig sektor som kan användas för att stödja och implementera sociala innovationer, samt svar på vanliga frågor.

Gå till kunskapsbanken

Upphandlingsmyndigheten: 6 myter om dialog i offentlig upphandling

Upphandlingsmyndigheten verkar på flera sätt för en ökad dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörer och tar fram praktiskt inriktat stöd för dialog. Här har de identifierat vanliga myter om dialog i samband med inköp och upphandling.

Läs broschyren här

Idéburen sektor:

Den idéburna sektorn är fristående från den offentliga och privata sektorn och omfattar verksamheter som har samhällsnytta eller medlemsnytta som främsta drivkraft. Eventuella överskott återinvesteras i verksamheten för att maximera den sociala nyttan för målgruppen. Verksamheterna kan vara organiserade på olika sätt – t ex. som ideella föreningar, stiftelser, kooperativ eller som aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning.

OFFENTLIG SEKTOR:

Skattefinansierade verksamheter såsom kommuner, myndigheter och regioner.

Resultat- och effektmätning:

Man brukar prata om tre sätt att mäta social utveckling – omfattning, utveckling och effekt. Omfattningen talar om räckvidd och antal, till exempel hur många deltagare man haft. Utvecklingen mäts genom attityd- och beteendeförändringar hos målgruppen, kopplat till verksamhetens mål om den förändring de vill skapa hos målgruppen. Effektmätning handlar om att ta det ytterligare ett steg genom att visa på att insatsen utöver att skapa värde för individerna i målgruppen, även leder till minskade samhällskostnader.

Social entreprenör:

Grundare av en idéburen verksamhet som har en innovativ lösning på ett samhällsproblem och som använder sig av affärsmässiga verktyg för att åtgärda problemet. Den sociala entreprenörens mål är att maximera den sociala nyttan för sin målgrupp, och gör det utan privat vinstintresse.

Social innovation:

En sociala innovation är en ny idé för hur man löser en samhällsutmaning på ett bättre sätt än vad som gjorts hittills. Det kan vara genom att introducera nya varor, tjänster, metoder, eller arbetssätt som bidrar till ett mer inkluderande samhälle. Ofta kommer nya lösningar på gamla problem från personer som själva identifierar sig med den berörda målgruppen.

Sociala innovationsfrämjare:

Sociala innovationsfrämjare vill skapa bättre förutsättningar för sociala innovationer att utvecklas och komma till användning i samhället. Det kan handla om stöd till idéburna verksamheter i allt ifrån tjänsteutveckling, arbetssätt och organisation till nätverk och finansiering. Exempel på innovationsfrämjare är inkubatorer, innovationskontor och universitet.

Systemförändring:

Långsiktig och bestående förändring i de sociala systemen. Det sker när innovationer byggs in i samhällsstrukturerna och därmed tillgängliggörs för alla, även för framtida generationer.