inkluderaguiden_logo

Frågor och Svar

Här får du svar på frågor som gäller samverkan med ofentlig sektor. Hittar du inte det du söker, kan du ställa din fråga via vårt formulär längst ner så svarar vi inom kort.

Varför skiljer ni på bidrag och försäljning?

Varför tycker ni försäljning är bättre än bidrag?

Är IOP er försäljning?

Vilka nackdelar finns det med att sälja till offentlig sektor?

Finns det någon risk att ideella föreningar som säljer till offentlig sektor beskattas?

Vad tycker ni om sociala utfallskontrakt?

Finns det några kommuner som har många samarbeten med sociala företag?

Hur kan man som socialt företag göra för att gå med i en upphandling?

Finns det några exempel på mer innovativa upphandlingar (ex. upphandla på lösning och reserverade upphandlingar)?

Har formaliakrav som hindrar ideella föreningar från att gå in i upphandlingar minskat?

När får man använda sig av Lagen Om Valfrihet (LOV)?

Ramavtal - kan man ha fasta kvantiteter & belopp? Kan man garantera viss kvantitet?

När får man gå utanför ramavtal? Är det bara ineffektivt eller faktiskt fel att göra?

Är det alltid offentlig sektor den som tilldelar/väljer ut individer i ramavtal? Måste det vara så?

Vad ingår inom välfärd, hälso – och sjukvård samt socialtjänst (som därmed har en högre gräns för direktupphandling)?

Vilken lag/beloppsgräns gäller vid direktupphandlingar av vård & omsorg?

Kan man fortsätta direktupphandla år efter år med samma aktörer?

Kan man direktupphandla något som sträcker sig över m er än ett år? Finns någon tidsgräns?

Gäller beloppsgränsen för direktupphandling varje avtal?

Hur mycket måste man annonsera?

Vilken tidsfrist måste man ge?

Hur mycket får man anpassa ett förfrågningsunderlag efter en aktör?

Vi har inte sett några förenklade upphandlingar (eller IOPer) för enskilda individer - finns det legala anledningar till detta?

Saknar du en fråga?

Idéburen sektor:

Den idéburna sektorn är fristående från den offentliga och privata sektorn och omfattar verksamheter som har samhällsnytta eller medlemsnytta som främsta drivkraft. Eventuella överskott återinvesteras i verksamheten för att maximera den sociala nyttan för målgruppen. Verksamheterna kan vara organiserade på olika sätt – t ex. som ideella föreningar, stiftelser, kooperativ eller som aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning.

OFFENTLIG SEKTOR:

Skattefinansierade verksamheter såsom kommuner, myndigheter och regioner.

Resultat- och effektmätning:

Man brukar prata om tre sätt att mäta social utveckling – omfattning, utveckling och effekt. Omfattningen talar om räckvidd och antal, till exempel hur många deltagare man haft. Utvecklingen mäts genom attityd- och beteendeförändringar hos målgruppen, kopplat till verksamhetens mål om den förändring de vill skapa hos målgruppen. Effektmätning handlar om att ta det ytterligare ett steg genom att visa på att insatsen utöver att skapa värde för individerna i målgruppen, även leder till minskade samhällskostnader.

Social entreprenör:

Grundare av en idéburen verksamhet som har en innovativ lösning på ett samhällsproblem och som använder sig av affärsmässiga verktyg för att åtgärda problemet. Den sociala entreprenörens mål är att maximera den sociala nyttan för sin målgrupp, och gör det utan privat vinstintresse.

Social innovation:

En sociala innovation är en ny idé för hur man löser en samhällsutmaning på ett bättre sätt än vad som gjorts hittills. Det kan vara genom att introducera nya varor, tjänster, metoder, eller arbetssätt som bidrar till ett mer inkluderande samhälle. Ofta kommer nya lösningar på gamla problem från personer som själva identifierar sig med den berörda målgruppen.

Sociala innovationsfrämjare:

Sociala innovationsfrämjare vill skapa bättre förutsättningar för sociala innovationer att utvecklas och komma till användning i samhället. Det kan handla om stöd till idéburna verksamheter i allt ifrån tjänsteutveckling, arbetssätt och organisation till nätverk och finansiering. Exempel på innovationsfrämjare är inkubatorer, innovationskontor och universitet.

Systemförändring:

Långsiktig och bestående förändring i de sociala systemen. Det sker när innovationer byggs in i samhällsstrukturerna och därmed tillgängliggörs för alla, även för framtida generationer.